Jaha, helt plötsligt var man fem år igen. Och direkt fick man börja på dagis. Statligt dagis.
Jag gick på kurs i förra veckan. "Översiktskurs i svenskt utvecklingsarbete" skulle det handla om. Trodde jag.
De två första dagarna gick rätt så bra. Då var var en snäll farbror som höll i det hela, han behandlade mig och de andra kursdeltagarna som åtminstone femtonåringar. Det var trevligt. De andra kursdeltagarna var från Gotland. De pratade roligt. Jag ville skrika "rauk!" och "keno!". Vi fikade; mackor, bullar, kaffe, kakor, frukt.
Men i faggorna lurade hon. Dagisfröken.
När vi kommer in i "klassrummet" på morgonen den tredje dagen hör man ljudet av musik i rummet. Det har det aldrig varit tidigare. Det är lugn musik, "rogivande", Norah Jones på valium. Mitt i rummet står Dagisfröken. Hon ler, jeansen sitter högt och stelt, leendet likaså.
På borden ligger stora vita ark. Och kritor. Dörren smäller igen bakom oss. "Jag tycker det är så härligt med musik i ett rum", säger Dagisfröken likt en kastrerad Ernst Kirschteiger.
Efter det är allt ett enda dimmigt töcken. Jag minns bara fragment. Det ritades färglada cirklar. Det skrevs lappar, och man fick presentera sin favoritmaträtt. Någon sa "tacopaj". Sen var det fruktstund.
Jag har inte sett gotlänningarna sen dess.
PS. Jag kommer ner till Lund helgen efter påsk, alltså 28-30 mars, vore kul dra ihop en festlighet eller nåt då?
7 comments:
Jag vidhåller den uppenbara betydelsen av taco-paj och fnittrar varje gång det sägs!
Helt fantastiskt läskigt. Skall man skratta eller krypa upp i fosterställning. Var det en inhyrd talare eller fann kompetensen i huset? Om hon var inhyrd, var hon säkert en jättedyr teamkonsult.
Neeej! Du kan ju inte komma ner till Lund när jag ska upp till stockholm. Iofs ska jag på svensexa och titta på brorsans nya valp sallie (av någon anledning är det mycket viktigt att valpen heter sallie och inte sally), så schemat är lite pressat, men jag hade ju ändå tänkt att hinna med lite kaffe och bandade avsnitt av solens mat hemma hos dig.
Nu får vi väl vinka till varandra när vi möts på södra stambanan i 200 knyck.
Rolig kursupplevelse förresten. Fick ni måla självporträtt med vänster hand. Enligt säkra källor är det vad hela barn-och-fritid linjen på gymnasiet i Falköping går ut på, att måla självporträtt med vänster hand. Tydligen ska man kunna lära sig väldigt mycket på det. Om sig själv. Se sitt inre jag.
Va faan, mats! Dålig koordinering av oss måste jag säga - bättre kommunkation behövs i framtiden.
Dagisfröken var faktiskt nån slags kombo av konsult och in-house-kompetens. Det är väl en strategi från hennes sida att vara lite flytande så att man aldrig vet var man har henne...
Ja, ja. Det kommer att se sjukt bra ut på verksamhetsberättelsen iaf. med genförd personalutvecklingskurs med verksamhetsutvecklare...
Fan, jag tror jag ser en yrkeskarriär här någonstans.
Fattar ni inte?
taco-paj alltså... att det är en f***a.
Långsamma människor!!!
haha.tacopaj-det är south park-nivå på den synomymen.
annars ska jag bara ge ljus i allas vår framtidstro. länge har jag och min bror varit besvikna på att framtiden (som den föreställdes för 50 år sen) inte kommit. inga rullband överallt, inga totalt minskade utsläppt, inte likadana kläder eller ett universalt språk. dock! nu har iaf ännu en gång den flygande bilen kommit på tapeten.vi kan bara hoppas att iaf våra barn slipper färdas som idioter på fyra gummiostar på smält sten.
http://www.aftonbladet.se/webbtv/livsstil/bil/article2098891.ab
/jakob
Post a Comment