Lika som bär 4

Sven Wollter?

Falkor från den oändliga historien?

God Jul allesamman

Eller som en kompis uttrykte det:

Jesus 2009 år - Tuta!

Julpyssel

Av information från fejjan att döma verkar större delen av Malte ha stämplat ut (tyvärr inte bokstavligen då väl ingen av oss är på en arbetsplats med stämpelklocka?) och gått på julledighet. Här kommer en liten bildgåta som jag valt att kalla "Gissa ryggtavlan" som ni kan roa er med under ledigheten.

En av nedanstående ryggar tillhör en svensk utrikesminister: gissa vilken.

Och naturligtvis önskar jag även god jul!

Ur utanförskap till jobb 2

Tjoho malteser!

Det har ju förekommit en del gnäll från vissa medlemmar (med BMI över 36) av vår lilla sekt att jag inte uppdaterar er hur det går med mitt jobbsökeri. Efter att ha bott i arkivet på miljöförvaltningen i Tredje rikets största stad i snart tre månader, endast med hopp om minimi-a-kassa, mattevikarie i 8c och salladssköljning efter jul, har nu konjunkturen vänt för undertecknad. I januari börjar jag ett 14-månaders vik på energimyndigheten i Eskilstuna. Som ni vet bosätter jag mig bara i städer med vacker dialekt, så det passar ju bra.

Några funderingar inför nyår:
-När är det ok att komma? (Ribbing säger 5 min efter utsatt tid men jag tänkte kanske komma den 30 eller så)
-Vem är champagnageansvarig?
-Kommer Dagny prata skånska vid matbordet och spela lufttrummor på Debaser?
-Kommer det ätas pasta rosso i ett kök i Bagarmossen?
-Kommer Olfo nekas inträde efter att ha rullat över fyra indiepoppare i kön?
-Kommer hajis dra dråpliga historier om ungerska nationalister?
-Kommer ca Hanrik att ha skaffat en ny sportig vattenflaska?
-Kommer det tas bilder av "DN På stan-typ"?

I väntan på vaddå?

Tycker mig ana en liten lågkonjunktur i blogginlägg. Nåja, det vänder väl snart.

Satt och tänkte på profetior som aldrig blivit uppfyllda och den besvikelse som säkert inträder om man tror på något tillräckligt mycket, för att sedan konstatera att det aldrig kommer att realiseras. Som exempel vill jag nämna alla domedagsprofetior som småskruvade sekter hasplat ur sig genom tiderna och som peppar, peppar aldrig slagit in. Marx tvihöll in i döden att arbetarklassen skulle resa sig och överta makten, en förhoppning som ännu icke slagit in. Det sista exemplet, som triggat hela detta inlägg, lånar jag från ett avsnitt av Spanarna. Tydligen stod det i Expressen 1 mars 1986: "Mördaren var vid denna tidnings pressläggning ännu på fri fot". Ur retroperspektiv, en ganska vackert naiv förhoppning.

Det får en att undra vilka av dagens framtidssanningar som aldrig kommer att realiseras: Ett papperslöst samhälle? Zlatan tillbaka till landslaget? Eller, gud förbjude, flygande bilar?

Namnproblem

Medan herr Jagland har stora problem med att uttala svåra ord som 'logic', 'strategy' och 'idea' i sitt hyllningstal till Obama och medan hela Norge har problem med att bestämma sig för vilket ben de ska stå på, när nu Obama till slut anlänt, sliter jag med ett annat problem. Detta är ett problem jag har haft i snart fyra år utan att veta om det och som först manifesterade sig när jag i tisdags vaccinerade mig. När jag skulle uppge mitt personnumer visar det sig att, i medlemsregistret över Norge, är jag registrerad som ’Hanrik’. Detta står alltså överallt. Det står till och med på mitt bankkort som jag haft i över tre år utan att märka något. Eller för att vara helt ärlig heter jag Ca Hanrik, Carl fick inte plats. Därmed är det kanske inget problem. Jag heter ju faktiskt cirka Hanrik – det skiljer ju bara en bokstav. Men frågan kvarstår:
Boris, hur gör man när man byter namn?

Tillbaka i skolbänken

I dag blev en nostalgifylld dag. I ett svep blev jag förflyttad till slutet av 90-talet och högstadielektionernas datakurser. Jag skulle lära mig det digitala arkivsystemet som nyttjas av min arbetsgivare. Tillsammans med ett gäng andra nyanställda slog jag mig ner i en datasal med inredning från 60-talet och datorer från 90-talet, komplett med en reklamkalender från 1998 som musmatta och med en gammal kul-mus som hoppade till ena hörnet i varje obevakat ögonblick. Vid katedern stod en arkivarie som uttalade word som vörd (med bergenskt skorre-R) och som hade den irriterande vanan att vissla alla s-ljud på precis samma sätt som gubben i Family Guy, något som skickade rysningar längs min ryggrad varje gång det skedde (ofta).

Arkivsystemet sparade alla kommentarer i Comic Sans och minst två av 5 timmar gick åt till att vänta på tre 60-åriga damer som inte lyckades apa efter det som projicerades på duken framme i salen. Alla skulle nämligen göra alla övningsuppgifter unisont....snark. Detta fick till följd att när vi skulle skapa dokument och skicka till grannen för att få kommentarer, började grannparet framför mig, medelålders män i skjorta, att skriva oanständiga förslag och signera med kursledarens namn. Allt för att inte dö av tristess. Själv har jag memorerat alla texttv-sidor som börjar med 300 och kan därför meddela att Falköping först ligger på 9 plats i damernas elitserie i Volleyboll.

Tips på hur man tacklar eventuella liknande situationer i framtiden mottages tacksamt. Funderar på Zen-Buddhism.

En kändisspaningsgåta

Jag har varit ute och druckit öl med den här personen som år 2001 greps med knark på stureplan...

Vem är han?

Lika barn leka sämst

När jag läste nyheterna häromdagen fick jag en chock. Jimmy Åkessons famösa debattartikel verkar av ha fått viss effekt, då SD enligt en Sifo-undersökning var större än både Kd och Centern. Att Kd och Centern har låga siffror gör ju inget (Hägglunds senaste artiklar har ju varit häpnadsväckande och Mauds skötsel av Vattenfall lämnar ju mycket övrigt att önska) men man undrar ju verkligen vilka kretiner som får för sig att stödja SD EFTER
artikeln som ju hade ungefär lika verklighetsförankring som Fantomen (inga likheter i övrigt). Förändringen var dock som vanligt inte statistiskt säkerställd så man vet ju aldrig.

Rasistiska knäppgökar finns ju dock tyvärr inte bara i Sverige. Häromdagen var jag på (o)roande presskonferens med Jean-Marie Le Pen, Nick Griffin (ledare för BNP i Storbritannien) och en okänd ungrare som ska försöka bilda en partigrupp i Europaparlamentet (mest att få EU-partibidrag). Sist extremhögern försökte gick det inte så bra när italienska fascister harvade på som vanligt om att alla rumäner är tjuvar, vilket fick ett rumänsk parti att hoppa av och gruppen splittrades.

Denna gången skulle man, då man för närvarande inte är tillräckligt många ledamöter bilda en "allians". Jean Marie Le Pen satt och såg bister ut, Nick Griffin förde förvirrade resonemang om att ge brittiska pengar tillbaka till britter (han syftade på partibidrag, BNP är närmast bankrutt efter sin senaste valkampanj) när han inte låtsades förstå franska medan ungraren på extremt knackig engelska försökte förklara att alla euroskeptiker sympatiserade med just hans parti (hur fan han visste det framgick inte).

Presskonferensen fick dock en intressant vändning då en partikamrat till Le Pen (för övrigt den enda på podiet som kunde både franska och engelska och därför fick prata en del) frågan om vilka de skulle kunna tänkas samarbeta med och nämnde då slovakiska och rumänska partier. Då vaknade ungraren (som för övrigt företräder ett halvfascistiskt parti som heter "Ett bättre Ungern", till skillnad från de andra ungerska partierna som ju vill ha ett sämre Ungern) och sa att samarbete med dessa var helt uteslutet. Hans parti företrädde nämligen alla ungrare och han hävdade att rumäner och slovaker var chauvinister och inte nationalister då de diskriminerade ungerska minoriteter. Spännade blir det att fortsätta följa denna allians som jag tror överlever cirka 6 månader till.

Att slå in öppna dörrar

Spanien tar över ordförandeskapet i EU från Sverige. Vilken fråga tror ni Spanien har valt som sin huvudfråga? Jo jämställdehet.

Det är väl nästan som om Italien skulle prioritera bekämpandet av organiserad brottslighet, Frankrike avvecklandet av CAP, Polen samkönade äktenskap, Irland fria aborter, Luxemburg ökad bankkontroll och Finland antidoping?

En brännvinsbyråkrat i London

I torsdags tog jag mitt fruntimmer och min rock med brittiskt breda slag och drog till Stora Göteborg - alltså London. Min lillasyster jobbar som au-pair där i stan och jag har lovat att jag "snart kommer och hälsar på" i ca ett år. Nu hade jag till slut fått tummen ut ur stället den uppenbarligen satt fast och satt mig på ett BA-flygplan från 1982 (J hade inte gillat att planet såg så daterat ut och körde säkerhetsinstruktionerna på VHS-film).

Checkade in på hotellet i hotelltäta Bayswater/Notting Hill. Äggvita hus och stimmiga spanjacker överallt. London är sig ganska likt sen jag var där och gjorde obligatorisk post-gymnasietfrihetsperiod. Enda egentliga skillnaden är att de serverar präktigare kvasi-lyxiga pseudo-ekologiska chips (alltså "crisps", inte pommes frites) på puben. Mycket irriterande att man knappt kan få tag i sina älskade Walker's Cheese and Onion. Men men, ölen var fortfarande prisvärd. En ful-Stella är alltid en ful-Stella och Guinness smakar ju som bekant bättre på de brittanianska holmarna.

Ett besök på Tate Modern var givet. Speciellt när det utlovats mycken könsorgan. Och huvudutställningen "Pop Life" gjorde ingen snuskgubbe besviken. Men trots allt sexuellt explicit material blev jag mest imponerad av det gigantiska stålrum de satt upp i Tates stora hall. När man med trevande steg klev in rummets allt mer bedövande kolmörker kände man sig inte vidare stor i universum. Fräckt.

Science museum lockade med en Wallace and Gromit Experience. Jag hade högt ställda förväntningar.
De grusades snabbt.
Det visade sig vara en utställning inriktad mot tråkiga barn. Visst var det coolt att få se de riktiga modellerna och miljöerna från filmerna, men resten var föga imponerande och illa dold propaganda från brittiska Patentverket som sponsrat och vinklat hela utställningen på att hjärntvätta alla barn till entreprenörer - "england behöver fler innovativa företagare i framtiden". Man skulle alltså inspireras av uppfinningsrikedomen i W&G för att senare i livet uppfinna ett nytt samhällsfarligt finansiellt derivat. Eller nåt. Jag blev lite trött.

I övrigt så spatserades och spankulerades det mycket. Dracks många öl. Åts mycket onyttig mat. På lördagen Halloweenfestade vi. Jag fick snygga polisonger, elegant mustasch och en sensuell soul patch på hakan. Har nog aldrig varit så uppmärksammad och uppvaktad under en utekväll. Attans att jag inte har nån egen riktig skäggväxt...

Hälsningar från Bryssel

På ingens begäran kommer här en rapport (inklusive bilder) från hundbajsets huvudstad. Mitt praktiserande går hittills utmärkt utan större incidenter. Om man ska det världsliga först så bor jag i en egen lägenhet med en japansk restaurang i bottenplanet. Varje gång jag kommer hem känner mig jag därför som i en sunkig amerikansk 70-talsdeckare. Jag har ju inga problem att odla en murrig Magnum-mustasch så om nån skickar ner en skinnpaj kan förvandlingen bli komplett.

Själva trainee-andet (dvs. "jobbandet") görs på Såssegruppens sekretariat tillsammans med 16 andra ungdomar från Europas alla hörn. Jag jobbar i ett utskott med det sexiga namnet Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor. Det har varit rätt spännande och utvecklande hittills men har även inneburit en hel del dötid. En trygghet i vardagen är matsalen som serverar mat till nästan ÖG:s priser (den är faktiskt lite som ÖG:s fast med fler människor. Blandningen av nationaliteter är dock ungefär samma med skillnad att utlänningarna här inte är bytisar). Tillsammans med andra nordbor har jag också fast förankrat 12.30 som lunchtid och inga sydländska eftermiddagstider.

På min fritid har jag börjat på en kurs i franska. Förra veckan (då lektionerna handlade om verb i dåtid) gick hemläxan ut på att beskriva sin senaste semester. På min fattiga franska beskrev jag glatt Maltes äventyr på Irland, med J:s flygrädsla som klimax. Succén var given och jag inväntar nu reaktionen från den franska akademin.

Avslutningsvis finner ni två bilder från min dagliga tillvaro. Den till vänster kräver ingen förklaring medan den till höger föreställer min italienske sidekick Giacomo i hårt arbete i en pose som ni säker känner igen.



















ps 1. Golvet i stora delar av parlamentet är väldigt wrestlingvänligt. Vad säger Boris om att förverkliga våra gamla tag-team brottarplaner? Under namnen Maskerade Gråsossen och Gröna Faran skulle vi kunna göra live osäkert för alla högerspöken.

ps 2. Använder även detta inlägg till att sjösätta in idé jag länge ruvat på: den kollaborativa Spotifyspellistan Malte. Bidrag gärna och kasta in så mycket låtar ni vill! (helst inte bara Eros dock)

Vardagsträning

Någon personalansvarig på min arbetsplats har bestämt sig för att en utmärkt åtgärd för att minska sjukfrånvaron är att alla skall träna två gånger i veckan. Det är inte tal om sponsrad spinning eller innebandy utan det är mer nordkoreanskt än så. Varje tisdag och torsdag klockan elva ställer vi upp oss i ena änden av våningen. Detta sker simultant på alla 14 våningar. På en given signal sätts en bandspelare igång som ger oss order om att dra/sträcka/böja en gummisnodd modell större på ett visst sätt. Allt ackompagnerat av fräcka 80-tals hits som ”What a feeling”.

Står man utanför byggnaden är jag övertygad att man kan höra både musiken och flåshurtiga kommentarer som ”glöm inte att andas”. Som om man kunde glömma det.

Detta skall alltså staten tjäna på. Vi undersöker. Varje våning hyser i snitt 25 personer. 25 x 14 = 350. Jag gissar att en genomsnittlig timlön ligger på 225 NOK lågt räknat. Träningen tar en kvart men eftersom det är lunch halv tolv gissar jag, efter att ha undersökt ett stickprov (mig själv), att ingen jobbar mellan kvart över och halv. Träningen kostar alltså 112,50 per person och gång. Per månad blir det 900 NOK och per år 10800 NOK. Vi multiplicerar med 350 personer och får en totalsumma på 3,78 miljoner NOK. Det är jävligt många sjukskrivningar.

Med träning i svininfluensans tid, för att travestera Marquez, så tror jag att detta projekt kommer att ge lite utslag i statistiken och arkiveras under ”ikke brukbart” efter ett år.

PS: Detta inlägg har kostat den norska staten 50 kr.

Hur tänkte de nu?

Med arbetssökarångest, pluggångest, prestationsångest och allmän vinterångest så kan det ibland kännas skönt att man inte var skarphjärnan som kom på den här idén:

Publicerad: den 19 oktober 2009

FN-organet WFP kritiseras för bristande omdöme. När organisationen skulle visa fruarna till världens ledande politiker hur de jobbade flögs fattiga barn från Ghana till Rom för att matas med gröt.

Det var den 10 juli som Sarah Brown, Margarita Barroso och flera andra fruar till toppolitikerna i G8-länderna var inbjudna till WFP:s, World Food Programme, huvudkontor i Rom.

WFP ville visa fruarna vilket stort arbete organisationen gör i världen. Därför flögs en grupp fattiga skolbarn från Ghana till Rom särskilt för evenemanget. Barnen skulle berätta hur WFP hjälpt dem.

I tälten bredvid personalens swimmingpool fick president-fruarna möjlighet att bjuda barnen på den sojamajsgröt som WFP brukar ge svältande.

Samtidigt uppmanades de flesta av kontorets 1 200 anställda att stanna hemma denna dag.

Enligt webbtidningen Inner City Press, som specialiserat sig på att bevaka FN, är det ett av de dyraste evenemang som ett FN-organ ordnat på länge. Enligt tidningens beräkningar kostade en dags ledighet för närmare 1 000 anställda, säkerhetspådraget, flygtransporter för barnen och annat närmare 500 000 dollar, cirka 3,5 miljoner kronor.

Greg Barrow, mediekoordinator för WFP i Rom, säger till OmVärlden att evenemanget kostade 219 000 euro, ca 2,2 miljoner kronor.

Då ingår inte kostnader för förlorad arbetstid — men enligt Barrow ska ett nytt mejl ha utgått till personalen där de uppmanades att jobba hemifrån.

Statsminister Fredrik Reinfeldt var med på G8-mötet i egenskap av EU-ordförande. Hans hustru Filippa Reinfeldt deltog dock inte i mötet på WFP. Inte heller Michelle Obama eller Carla Bruni-Sarkozy.


Man kan bara tänka sig hur det såg ut på frukostmötet då det här diskuteras.
Chefen: "rummet är fritt, brainstorma!"
Kalle: "Ja har en idé: Vi flyger ner ett gäng Ghananska barn till toppmötet så får presidentfruarna mata dem med majsgröt!"
Chefen: "Genialiskt, nu tycker jag vi klappar oss på axeln och tar en dag ledigt!"

Malte testar: Förmiddags-TV

Eftersom undertecknad befinner sig i hemmet med 39 graders feber, värk i lederna och diffusa sväljsvårigheter kan jag med gott samvete ägna mig åt ingenting alls, dvs titta på tv. Problemet är att utbudet före kl 12 är minst sagt knapert. Efter att ha sett samma nyhetsinslag och samma Lage Larsson tala om dimmoln omkring sju gånger väcks begär efter något mer, något större. De komersiella kanalerna är inte till någon större hjälp. Hem till gården varvas med seventh heaven och blandade hemmafruprogram (tex Rachel Ray Show som idag behandlade hur man tar hand om tre barn i NYC och samtidigt är en framgångsrik skådespelerska, samt lagar en superlätt pastarätt).

Plötsligt framstår Utbildningsradion som något av en frälsare. Först två söta franska kortfilmer på temat kärlek textade på franska(när kommer de första språkkurserna om algerietkriget eller Clichy-sous-Bois?), därefter en informativ dokumentär om isavsmältningen på Grönland följt av RAMP, ett coolt ungdomsprogram som idag gästas av Dogge Doggelito och Kristina Lugn; inga lättviktare direkt.

UR forsätter leverera även efter 11. Programmet med märkliga titeln "I love språk" ägnar hela halvtimmen åt finlandssvenskans ställning idag och i framtiden. En kortare intervju med Prof. Kalkyl (aka Stefan Ingves) hinns också med, varandes från Österbotten och allt.

Sammantaget måste jag tillstå att detta blev en förmiddag över förväntan.

Maltebetyg: mmmm

Tidernas mest ambitiøsa lokalpolitiska førslag?

Igår i Bergens kommunstyrelse lanserades av kommunistpartiet (Rødt) føljande førslag:

Før att få bukt med prostitutionsproblemet ville Rødt få med seg kommunstyrelsen på att avskaffa kapitalismen.

"For å kunne skape et grunnlag for varig slutt på alle typer handel med menneskelige egenskaper vil bystyret (..) arbeide for at kapitalismen oppheves og at de strukturelle forhold som skaper klasse- og kvinneundertrykking og andre former for diskriminering fjernes".

Førslaget røstades ner.

Den nya regeringen i Norge har presenterats. Jag har føljande att kommentera:

Coolast statsrådspost: Fornyings-, kirke og sameminister

Mest spænnande øvergång: Nya finansministern kommer direkt från sin post som chef før Norsk tipping (motsvarande svenska spel).

Äntligen!

Aldrig har väl den slitna Gert Fylking-klyschan varit så sann

Varför är det bara tjocka tjejer...

... som skaffar sån här piercing? Det är ju inte ett plus direkt.

Tycker jag då.

Så kan det gå...

...när man som pirat inte kontrollerar vilket skepp man tänker borda.

Bättre än the office

Hej hej

Irländarna kan sina saker och röstade ja, det är klart redan nu på morgonen. Vi EU-vänner kan pusta ut och fortsätta med andra viktiga bitar i livet, och till Ingos förvåning är det inte kaffe eller porr jag pratar om nu utan "bra TV".

Och det här är bra TV. Det har alla ingredienser, Bosse Larsson, bra musik, spänningsmoment, humor, fina dialekter, brist på självdistans och sist men inte minst, badsalt...

Ett annat härligt pinsamt klipp är det här. Vad gör killen idag? Han hakade ju uppenbarligen på vattensängs-trenden i början på nittiotalet. Vilka andra trender har han dragit en lans för? Mini-discen? Jokermössan i skidbacken?

Eller var det kanske hans fel att vattensängstrenden dog ut, i så fall fullt förståeligt. Kastar vattensängs-försäljarna pil på en fotokopia av hans ansikte varje fredagskväll på after worken?

Eftersom jag är några år efter vad som är hippt på youtube har ni säkert alla redan sett dessa klipp, men vad ska man göra?

Från Dublin till Lissabon

På begäran, här kommer rapporten om hur det ser ut inför omröstningen på fredag. Precis samma Lissabonfördrag som för drygt ett år sedan står alltså på spel, med den lilla skillnaden att Ministerrådet har lovat att hålla tassarna borta från Irlands skattepolitik, militära neutralitet, abortmotstånd och rättigheter för arbetstagare. Sen att de här frågorna egentligen aldrig varit avhängiga varken Lissabon eller något annat fördrag är ju en annan femma.

Enligt säkra källor håller debatten högre kvalitet i år än i juni förra året. Folk är mer pålästa och försöker vara sakliga, debattera saker som faktiskt står i fördraget istället för till exempel regeringens (brist på) popularitet. Sägs det. Det säger en hel del om förra årets debatt, för maken till felaktigheter, personangrepp, direkta lögner och totala konspirationsteorier har jag då aldrig stött på i en omröstningskampanj tidigare.

Men vi tar en sak i taget. Och vi börjar med den uppenbara risken att omröstningen blir en misstroendeförklaring till regeringen snarare än att handla om EUs beslutsprocesser. Regeringen med premiärminister (Taoiseach) Brian Cowen i spetsen är nämligen otroligt impopulär. Det har gått så långt att alla andra partier ber regeringspartierna att hålla sig undan ja-kampanjen eftersom deras stöd är kontraproduktivt. Folk skulle rösta nej till gratis guinness i fem år om Brian Cowen var bryggare, de skulle börja heja på England i Rugby om Cowen var förbundskapten för Irland och de skulle bli normala upplysta västerlänningar om han var påve.

Nej-sidan mjölkar naturligtvis detta faktum så gott det går, och när ja-sidar gång på gång säger att ett ja räddar irländska jobb, säger nej-sidan att det enda jobbet ett ja skulle rädda är Brian Cowens.

Vi kan gå vidare med alla lögner som produceras och sedan prånglas ut i tusental över varje offentlig yta. Jag talar om skyltarna som säger att minimilönen kommer sjunka från 8,64 € till 1,84 €, eller skylten som säger att Irland har 0,8 % rösträtt i EU att jämföra med Tysklands 17 %, att Tony Blair kommer bli president över Irland om de röstar ja, att 95 % av Europeerna skulle rösta nej till fördraget bara de fick chansen, och så vidare i all oändlighet. Motståndarna säger i princip att helvetets alla portar kommer öppna sig vid ett ja, medan ja-sidan lovar guld och gröna skogar vid ja samt total internationell isolering vid nej. Verklighetsförankringen är obefintlig och de ganska modesta förändringarna i själva fördraget hör man inte mycket om. Nåväl, i de större dagstidningarna förs en mer sansad och saklig debatt, men det är wackosarna man ser och hör mest.

Oki doki, jag får försöka börja runda av snart. Först ska jag dock säga lite om opinionsläget innan jag går vidare till två berättelser "från verkligheten" som raj-raj brukade säga när han var i opposition. 48 % är för, 33 % mot och 19 % har ännu ej bestämt sig, enligt senaste mätningen jag såg i tidningen. Det är något bättre än förra året utifrån ja-synpunkt, men även den gången ledde ja-sidan, men nästan alla som sent bestämde sig röstade nej. Blir det samma även i år vinner alltså nejsidan, men alla verkar räkna med jordskredsseger för ja-sidan eftersom Irländarna vill hålla trygga EU i handen när det stormar på det ekonomiska havet. Men säker kan man knappast vara.

Min kompis Conor är ute och knackar dörr för att förmå sina landsmän att rösta ja. Det är förenat med livsfara på grund av alla missförstånd kring omröstningen. Häromveckan blev han mer eller mindre nerslagen medelst brödkavel av en gammal dam, som sa sig veta att Lissabonfördraget skulle innebära allmän och obligatorisk värnplikt för alla irländska män i en Europeisk superarmé.

Slutligen. De pamfletter som landar på de irländska heltäckningsmattorna från brevinkastet är små mästerverk i Kafka-artad propaganda. Priset togs i den glassiga tidning i fullformat som hushållet fick igår. Den finns även på internet, nämligen här. Det är en sorglig läsning så jag rekommenderar er att hålla er borta, men många irländska hushåll fick denna tidning i brevlådan, som menar på att EU är skapat av the Oil and drug-cartel enligt en masterplan författad av nazisterna under andra världskriget. Om Lissabon går igenom kommer kartellen medvetet sprida sjukdomar för att sälja fler mediciner, de kommer införa en Orwellsk polisstat och läsa dina mejl och avlyssna dina telefonsamtal.

"The roots of the “Brussels EU” derive from the unholy coalition between the German oil and drug cartel – IG Farben – and the Nazis, for a post-WWII Europe under their control. In fact, the “Brussels EU” construct is an almost exact copy of the blueprint drawn up by this coalition." (www.eu-facts.org)

Tack till min kollega Stuart Craig samt random flickr-fotografer för fotograferandet.

Namnbyte

Medan vissa i Maltegänget på mikronivå har bytt namn till något ryskt har nu svenska akademien på makronivå bytt namn på ett land till någonting oryskt. Vet inte om ni läst om att Vitryssland numer (snart) är ett minne blott. Peter Englund & co har nu beslutat att substantiven ”vitryss” och ”vitryska” ändras till ”belarusier” och ”belarusiska” och adjektivet ”vitrysk” ersätts med ”belarusisk”.

Tydligen måste först språkrådet och sedan regeringen godta detta för att ändringen skall bli 100 % officiell. Intressant dock att svenska akademien i det lilla bedriver svensk utrikespolitik.

Plopp vs. Center

Så var det dags att slutligen och en gång för alla få slut på den konflikt som lärde debatterat sedan urminnes tider. Finns det någon skillnad mellan Plopp och Center? Maltes testpanel möts i en lounge på Sida för att ta reda på saken.

Steg ett: Jämförelse av ingredienser
Båda produkter har ett mjölkchokladsinnehåll på 57% och toffee på 43%. Ingredienserna i dessa är helt lika och förekommer i identisk ordning på förpackningarna vilket innebär att de enda som kan variera är små mängdskillnader. Ser vi till näringsinnehållet är det också helt likt förutom att Center har ett gram mer fett och följaktligen 2 fler kalorier.
Plopp - Center: 1 – 0

Steg två: Produktbeskrivning
Plopp beskrivs som mjölkchoklad med ringlande toffeefyllning medan Center enligt Cloetta är Mjölkchoklad med ljuvlig toffefyllning. Ljuvlig låter bättre än ringlande och det är kvitterat.
Plopp - Center: 1 – 1

Steg tre: Smak- och lukttest
Center luktar (faktiskt) bäst. Vi smakar Plopp först. Den är god men omdömen som ’den ger en hinna i gommen’ och ’mjölig’ hörs. Center följer. Daggan uttalar sig tvärsäkert och menar att den definitivt är godast. Undertecknad menar motsatsen. Lukten avgör och ställingen är:
Plopp - Center: 1 – 2

Steg fyra: Blindtest
Eftersom Daggan var så säker i sitt smaksomdöme får han testa. Han får en bit Center i munnen och menar tvärsäkert att det är en Plopp. Eftersom inte ens en Centerfan kan skilja de två tvingas vi säga att ställningen är:
Plopp - Center: 2 – 2

Steg fem: Konsultera experterna
Vi sms:ar 118100. Tydligen är detta en fråga de får ofta för svaret kommer blixtsnabbt:

”Både Plopp och Center är de ledande toffeefyllda chokladstyckena i Sverige. Dock finner man skillnader i recepten, Center har ett högre värde av fett och socker, vilket gör fyllningen mer fast. Centerns aromer har smak av kola medan Ploppens aromer har smak av karamell. Vissa påstår att man kokar Centerns fyllning längre än Ploppens fyllning, vilket gör Ploppens fyllning rinnigare”.

Receptet är tydligen mer välbevakat än Coca-Cola och Pommac och vad skillnaden mellan kola- och karamellsmak är, är mer än denna testpanel kan klura ut. Baserat på expertutlåtandet kan vi inte dra någon definitiv slutsats utan tvingas konstatera att det blir oavgjort och att skilja mellan de två är som att skilja mellan julmust och påskmust.
Plopp - Center: Oavgjort

Svenska filminstitutet kan brinna i helvetet

Ruben Östlund får knappt några pengar, Jesper Ganslandt får knappt några pengar och Johan Kling fick göra Darling för egna besparingar. Men när något ljushuvud kommer på idén att göra

det här så går Cissi Elwin upp i limningen.

Hon verkade ju så trevlig när hon var programledare för Bullen. Hon måste umgås för mycket med Martin Timell.

Det HÄR är stor humor

http://www.dn.se/nyheter/valet2010/borg-far-baklaxa-pa-deklarationen-1.953987

Radhus-bocken

Som ni nog listat ut vid det här laget så bor det en liten fjolla på källarvåningen i min själ. Fjollan gillar kändisskvaller. Och i veckan har den funnit extra anledning till nyfikenhet då ett uppenbart superintressant ämne diskuterats på Robert Lauls fotbollsblogg - nämligen vem som är svenska fotbollslandslagets kåtaste vänsterback genom tiderna.

För att direkt skjuta ner den mest självklara gissningen nämner Laul direkt att det inte är Pontus Kåmark som ryktet avser. I bloggens kommentatorsfunktion börjar direkt livliga gissningar - och det är här det börjar bli intressant. Det är nämligen en ganska oväntad kandidat (och ju i första hand högerback) som nämns av flera läsare med övertygelse: Roland "Rolle" Nilsson.

Min bild av den alltid stilige, välkammade och korrekte Rolle krockar ganska hårt med bloggläsarnas säkra omdömen och "fakta", så som att "häradsbetäckaren" Rolles manager i Sheffield Wednesday tog upp problemet med honom och att Rolle var tvungen fly från laget för att han varit på alla spelarfruarna, samt att Rolle alltid "låg runt som en tok" under landslagssamlingarna och önskade att få ha sitt hotellrum i slutet på korridoren eller på eget våningsplan för att kunna smuggla upp damerna.

Jag har svårt att tro det jag läser men när sedan en läsare ger Rolle epitetet "radhus-bocken" så börjar kanske en liten del av mig förstå vad de menar. Dock förlitar jag mig på att det är just en vänsterback som avses - och därför inte Rolle - och återgår till att ha alla fotbollshjältar samlade uppe på sin piedestal.


Jag avslutar detta högkulturella inlägg med ännu en mustig historia, saxad ur gratistidningen City, som fick mig att småfnissa förnöjt på morgonen i tunnelbanan:

"Spy Bar. I maj 2002 utspelade sig ett av de mer absurda krogbråk som noterats i Stockholms nattliv. Komikern Peter Wahlbeck och Mikael Persbrandt småbrottades i en lek som snart gick över styr. Wahlbeck bet Persbrandt i armen flera gånger. Persbrandt klippte till honom och Wahlbeck spräckte ögonbrynet mot en spik. Mitt i tumultet stod Torsten Flinck och slog Persbrandt i huvudet med en krycka. "Det är en oskriven lag att man inte är taskig mot en komiker", förklarade Flinck i efterhand."


PS. Det påstås också att landslaget senaste veckan samlades på Zlatans rum för att spela Den Försvunna Diamanten! Tänk er t ex Kim bli barnsligt sur på Zlatan när den sistnämnde hinner först in i mål.

Kändisspaning Malmö edition

Gissa vems Jaguar XJ6 som stod parkerad i pildammsparken när undertecknad joggade förbi?

Ledtråd: personen i fråga växlar obehindrat mellan bakre och främre "r", och är väldigt ödmjuk.

En slags valrapport

Det finns mellan 5 000 och 8 000 Grönlandsvalar och visste ni att vax från Kaskeloten användes som smörjmedel till maskiner? Nejdå, vi ska ägna oss åt en annan slags valrapport, på allmän begäran kommer här senaste nytt från det norska "stortingsvalget".

Det första ni ska veta är att det är väldigt jämnt. Det finns tre reella regeringsalternativ efter kommande måndags val. Mest troligt är att Stoltenberg får inleda en tredje regeringsperiod tillsammans med Sosialistisk venstre och Senterpartiet. De kallar sig det röd-gröna alternativet trots att Norge inte har något miljöparti. Detta alternativet hejar vi på. Alternativ två är det näst största partiet (25,6%) Fremskridtspartiet i koalition med Høyre. FrP vill använda pengar till allt, ta lägre skatter, pumpa mer olja, stoppa invandringen och kasta ut Mulla Krekar (även om det bryter mot både grundlag och internationella avtal). Deras slogan är "for folk flest". De är en "rumsren" Ian&Bert utan galoscher men med en hysteriskt leende Maud-typ och en föredetta partiledarhustru med hår som får Elisabet Höglund att framstå som skalleper. Vinner detta alternativ flyttar jag tillbaka till trygga mysgulliga Reinfeldt. Alternativ tre är none of the above. Om ingen får majoritet blir det en spännande kamp. Partiet Venstre (liberala) har lovat att inte sitta i regering med FrP men tagit tillbaka det. Vilka håller Kristelig folkeparti på? Antingen får vi en minoritetsregering med Stoltenberg eller så säljer sig Venstre till djävulen och sätter sig med Siv Jensen.

Fan detta blir långt hörrni. Håll ut.

Alla turas om att snacka skit om Frp utom Frp som är sura för att alla snackar skit och Høyre som verkar sura för att de sitter med Svarte Petter. Dessutom verkar inte Erna (Høyres ledare som hade kvalat in på den andra valrapporten också) och Sivan komma så bra överens när det verkligen bränner till. Stoltenberg uttryckte sig ganska kvickt när han, efter att Siv sagt att de haft rätt om en finanskrisåtgärd, sa: "bara för att en klocka visar rätt två gånger per dygn betyder inte det att man alltid ska lita på den klockan". Han är för övrigt den överlägset bästa debattören och en veritabel ståuppkomiker ibland. Utrikesministern är osynlig i valdebatten troligtvis dealar han med någon Kongolesisk hövding om ett freedom-for-cash-program när han och Bildt inte kliar varandras ryggar.

Viktigaste frågorna: Klimat, oljeborrning i Lofoten ja eller nej, kultur- och skolpolitik, arbetspolitik

Progros: Det blir en Stoltenberg III

Gåta. Vem är Siv Jensen (FrP) och vem är Kristin Halvorsen (finansminister från SV):

Vinnaren kan få lite schyssta FrP-prylar. Jag tänkte gå till valstugorna idag.

Ett dilemma

Andreas Carlgren är en pajas. Det är inte en provokation eller en orättvis attack på en högerpolitiker. Det är ett konstaterande. Under honom har miljöpolitiken i sverige inte bara stått stilla de senaste tre åren, den har gått bakåt. Sverige som, kanske oförtjänt, har haft rykte om sig att vara en framståend miljönation har fördömts av såväl klimatforskare som miljöorganisationer och nu kommer vi till dilemmat. Världen närmar sig det möte som potentiellt kan vara det viktigaste som någonsin hållits (ursäkta de bombastiska termerna) och på ett makropolitiskt plan skulle det ju vara väldigt fint om vi kunde komma överens om någonting som är mer än det som vanligtvis dessa möten slutar i, läs: urvattnad kompromiss eller fiasko. på ett mikropolitiskt plan skulle det ju å andra sidan vara jäkligt fint om Carlgren fick skina i all sin värdelöshet och misslyckas kapitalt. Och där står jag nu och väger. Och med mig säkerligen flera andra tänkande människor. Vill vi att världens ledare, trots Andreas Carlgren, kommer överens om att rädda världen och samtidigt ger borgarna en enorm statusvinst som i förlängningen kan leda till "four more years" eller vill vi att världens ledare, delvis tack vare Andreas Carlgren säger: f*** off till hela jordens befolkning och samtidigt kanske fixar så att sälen och bävern får sitta kvar.

Kräkmedel

Medan vissa använder denna blogg för att sprida glimrande tankar om folk som syns för lite i media, eller för att utfärda beskyllningar på försvarslösa östeuropeer med för små kalsonger, så använder jag den till att spy galla på otäcka fenomen och företeelser, så att jag därigenom kan upprätthålla ett någorlunda gott humör i mitt kontor.

Förra gången var det entreprenörismens intåg i läroplanerna, denna gång är det Johan Norbergs överlägsna flin och khakifärgad sommarskjorta med kavajen ledigt slängd över axeln på en blomstrande äng i soldis som får min uppmärksamhet. Se själva här. Varning för uttalande som "lycka är inte en plats utan ett sätt att resa" eller "idéhistorikern Johan Norberg". Idéhistoriker my arse. Men men, det är fotot som är värst.

Johan Norberg kvalificerar definitivt inte på H:s lista.

Folk man borde höra mer om

Det är väl klarlagt bortom allt rimligt tvivel att det finns en del människor runt om i vår värld som syns och hörs lite för mycket. Ni kan själva gör en topp tre lista, så länge en plats innehas av Jordan (inte Henke Larssons son). Men det finns en hel del människor som absolut inte får tillräcklig plats i massmedierna. Folk det hade varit intressant att höra mer om. Här kommer en topptrelista (det var länge sedan nu) i omvänd intresseordning, se det som en uppmaning till dem som utser Sommarpratare:

3) Elisabeth Höglunds frisör. Vad tänker människan? Dör en lite bit av vederbörandes yrkesstolthet varje gång Elisabeth vill boka tid. Är det råvaran det är fel på? Är det det bästa som går att få fram? Har han/hon föreslagit peruk? Är det peruk? Är det svårt att komma åt med saxen? Frågorna är många. Svaren få.

2) Angela Merkels man. Det är talande att den svenska wikipedialänken till Joseph Sauer är röd. Vet någon hur han ser ut? Han är inte direkt någon Michelle, Veronica, Carla, Cherie, eller ens en liten Filippa. Tydligen är mannen kvantfysiker och stannade hemma från hustruns presidentinvigning för att se tillställningen på TV. Hade varit fantastiskt spännande att få vara en fluga på den Merkelska vardagrsumsväggen. Tror stackars Joseph är en hunsad karl i filttofflor.

1) Påvens brorsa. Hur känner man sig när den kille man vuxit upp med, pallat äpplen med och lirat fotboll med blir överhuvud för världens alla katoliker? Kan man går till sin lokala Aldi som vanligt och köpa sin würst? "Tjenare Georg (han heter faktiskt så), hänt något nytt sen sist?" "Tja, vi har bytt kakel på badrummet, Bayer Leverkusen vann ju sist med 2-0 och jo förresten, hörde du att Jojo gått och blivit påve?"

Okej, jag erkänner. Höglundexemplet var ganska krystat. Men man måste ha tre exempel och jag är genuint intresserad i både Joseph och Georg. Förslag på andra som borde in på listan och kanske kan knuffa ner en frisör utan yrkesheder?

Stampe snodde mina hörlurar.

Jävla Stampe

Comebackspaning?

Minns ni när saft i en sirapsflaska var det ultimata beviset på att du var cool på utflykten? Smart återvinning och mer eko-reko än vi kunde ana. Bruket av sirapsflaska till medhavd dryck peakade väl c:a 1990 för att sedan snabbt ersättas av sportaffärernas literflaskor med antingen gummislang eller sportkork. Sirapsfabrikören måste undrat varför försäljningen gick ner, men det var uppenbarligen inte förrän danskarna tog över skutan som en produktutvecklare värd namnet fick ta över utredningen. Preben (vi kallar honom så) löste på två år gåtan som gäckat socker-Sverige sedan tidigt 90-tal. Jag ser framför mig en presskonferens i stil med de där nya apple-produkter presenteras, ett vitt sidenskynke faller på signal av Preben som triumferande ropar -Citizens of the world, I give you Sirapsflaska med Sportkork!



PS: Det måste vara något fel på detta testet - jag blev bara 31,7 år.

Something is rotten in the kommun of Söderhamn

"Huvudmålet med Drivkraft Söderhamn är att barnen och ungdomarna i Söderhamns förskolor och skolor vid projektets slut ska möta lärandemiljöer som uppmuntrar dem att utvecklas till entreprenöriella individer. Detta ska ske genom att samtliga verksamheter kännetecknas av ett entreprenöriellt förhållningssätt.

Syftet med Drivkraft Söderhamn är att initiera en förändringsprocess och skapa förutsättningar för att all utbildning i Söderhamns kommun, från förskola upp till vuxenutbildningar och eftergymnasiala utbildningar, ska genomsyras av ett entreprenöriellt förhållningssätt som utvecklar barnens, elevernas och personalens entreprenöriella förmåga. "

Klippt från Söderhamn kommuns hemsida

Snälla! Låt barnen vara i fred. Var är Pink Floyd när man behöver dem? We don't need no education We don’t need no thought control

Är detta major Björklunds skola? Är det här mindre flum? Entreprenörskap i förskolan!?

ÄR DE HELT JÄVLA BÄNG I BOLLEN ELLER?

Barnsligt

Ibland måste seriösa inlägg om situaitonen i Rosengård stryka på foten för indiska doktorer med roliga namn:

http://excds.ath.cx/fun/other/ektapa/ektapa.html

Gubbgnäll

I dagstidningnar finns det som bekant inte bara ungdomsavdelningar av Postissnitt utan även insändarsidor. Jag vill på förhand varna känsliga läsare för nedanstående gnäll skulle platsa i vilken landsortstidning som helst, men kommer ändå passa på att utnyttja Malte som terapeutisk ventil, och ett sätt att sprida Malmönyheter till Maltianer i förskingringen.

Jag har i någon vecka gått omkring och varit irriterad på Reclaimslynglars senaste snilleblixt, att hålla en gatufest i Rosengård för att fästa uppmärksamhet på den dåliga boendesituation samt polisens allmänna jävlighet (med krav på att de sistnämnda ska ut ur Herrgården). Min upprördhet bottnar naturligtvis i att merparten av deltagarna i demonstrationen högst sannolikt själva inte bor där (något arrangörerna själva erkänner med ett milt understatement, "Vi bor inte alla på Rosengård..") eller har någon speciell anknytning till stadsdelen. Följderna av den på byråkratsvenska dåliga förankringen blev att en motdemonstration av boende samlades och körde iväg manifestationen. På sidan Motkrafts (som har kopplingar till Reclaim:arna) liveuppdatering benämndes motdemonstrationen som "meningsmotståndare", märkligt nog nämndes det inte att dessa råkade bo i stadsdelen. Så kan det gå.

Avslutningsvis ett kul citat från Sydsvenskan.
– "De kommer hit och ställer till problem och vi vill inte ha dem här. Det blir bara en massa våldsamheter som ger Rosengård dåligt rykte. De kan väl ha sina fester hemma i Limhamn, säger Mohammed Aburid och undrar varför Reclaim-deltagarna är maskerade."

Perspektiv

Skrivet i Lunarstorms dagbok fre den 17:e maj 2002 20:09 "Helt plötsligt en dag sa inser man att man blivit stor... Man är inte den lilla pojken som man en gang varit och kanske fortfarande vill vara. Med ett problemfritt liv och utan ansvar. Nu helt plötsligt har man egen lägenhet, seriöst förhallande och bor i Paris.... Dessutom haller man pa att na den ansvarsfulla aldern 20, jag kan fortfarande inte tänka att jag haller pa att bli 20... När nan säger; ”det är jag och nagra 20-aringar som ska ga ut” (sa säger ju iof ingen men ända) sa tänker jag Det är du och nagra gamlingar som ska ga ut... Jag vet inte om jag ska kalla det här en alderskris men... "

Lika som bär 3

Dags att göra en Mats hade jag tänkt:

Alkoholiserad tv-profil? Kommundirektör?

Inlägg 500

Här kommer jag som inte har bloggat på sju evigheter och kuppar inlägg 500. Sitter på Eden med en kopp trekronorskaffe och väntar på att klockan ska bli såpass mycket att jag med gott samvete kan krypa hem till den skäggige och ta mig en dusch innan anställningsintervju senare idag. Eden är sig likt med soffor som inte riktigt håller ihop och en obestämbar doft av instängdhet och nervösa studenter.

Jag har något ångestfyllt att dela med mig av denna gången. Jag har gjort något jag aldrig trodde jag skulle göra. Jag har slutit mig till den delen av befolkningen jag tidigare bespottat, pekat på och fälld elaka kommentarer kring. Jag känner mig smutsig och vill duscha. Samtidigt gillar jag min handling och försvarar mig med att det är praktiskt och att de faktiskt kom i diskret brunt.

Jag har köpt crocs på rea. Snälla döm mig inte för hårt.

Det här är Malte

Bilden är ett så kallat ordmoln skapat av Wordle

Kära Malte

Hej Malte

Jag är en kille på 26 vårar som har ett problem. Jag har ett skrivbordsjobb och för att skingra tankarna och få lite inspiration går jag dagligen in på seriösa nyhetsajter som DN eller SvD för lite, vi kan kalla det omvärldsbevakning.

Så långt allt väl.

Men.
Av någon anledning kan jag inte hejda mig vid själva artikeln, som ofta är någorlunda bra, informativ och nyanserad. Jag läser tyvärr även kommentarerna till artikeln.

Kära Malte, hur ska jag göra för att sluta med detta? Jag blir dagligen berövad på mitt hopp till mänskligheten. Finns det bara rabiata klimathotförnekare, rabiata antifeminister, rabiata piratpartister och rabiata idioter ute i världen?

'nuff said

"Walled in" (läses högt med dramatisk stämma)

Så här i sommartider blir det än mer tid att slösurfa på arbetstid. Idag underhölls jag av detta klipp - en animerad faktaspäckad sightseeingtur längs Berlinmuren på 80-talet. Denna lilla film borde ju underhålla malteaner som inte sällan hyser en fascination för germansk doer-mentalitet. Om inte annat är den engelska berättarrösten härligt överspelad.

Och så till ett annat kärt ämne: 50-talsframtiden och de flygande bilarna. Idag kom nämligen en nyhet som ger ännu ett skäl att vara pessimistisk kring framtidens bilar. Det rapporteras att luftskepp kommer att bli hett igen. Detta känns som ett kliv bakåt (även om jag gillar luftskepp, de är som duktiga men tjocka farbröder på nåt sätt) och banar inte alls vägen för flygande bilar. Industrin kan ju bara hålla på med en sak åt gången utan att slå knut på sig själv (jrf suvvar kontra miljövänliga sympatiska bilar).

Glad fortsättning på sommaren!

Glad midsommar

Glad midsommar!

Hoppas alla Maltianer och Maltes vänner (framförallt Bettan) får en riktigt trevlig midsommar!

Jag har på sistone...

... avhållit mig från att använda Malte som en länkdump men när jag hittade detta så skrattade jag högt i minst en minut så då tänkte jag att ni skulle få ta del av det också

Till alla kontorslavar därute

Här kommer mitt senaste fynd från Steve. Vad sägs om den gamla dängan? Kan innehålla nästan lika många uppslag till bisarr dans som "Land Down Under".

Hoppas också att den tillfredsställer alla därute som gör skäl för brödfödan och inte har samma oceaner av tid för slötittande på youtube.

(ursäkta den kackiga mix-versionen, hoppa med fördel in en minut i låten).

No we can not!

Va fan. Man trodde att världen var på väg åt rätt håll. Obama i USA, Yes We CAN! We Want Change! Yes We CAN!

Men i Europa. Vi kan fan inte ett skit. Istället röstar vi in förintelseförnekare i Storbritannien, rabiata islamofober i Holland, främlingsfientliga populister i Danmark och Finland, ett anti-zigenar-parti i Ungern och Slovakien och tredje-riket-kramare i Österrike. Det är ju nästan så jag börjar lipa!

Detta sker samma vecka som Obama håller ett fantastiskt tal om försoning med muslimska länder i Kairo. Jag har aldrig haft någon lust att emigrera till USA. Förrän nu. Jag skäms över vad Europa har ställt till med.

Jag vill att Turkiet släpps in i EU nu och att den turkiska militären får fria händer med alla som röstat på islamofobiska eller främlingsfientliga partier.

Är det bara jag...

... som inte hade märkt att Boris börjat blogga igen?

(Boris: once again I blow your cover)

Family moments

Jag brukar mest reta mig på den där länksnubben Nanok (låter som en Douglas Adams-figur) i tidningen Metro. Men denna vecka lyckades han faktiskt vaska fram något som åtminstone jag skulle vilja klassa som skrattfest: http://nanok.com/awf

Jag skrattade mig till magkramp åt några av de bisarra familjefotona på sidan.

Oh, the humanity!

Schlagerkriget har börjat

Det här skrattar jag åt just nu. Det fantastiska är att recensenten är så underbart upprörd: "Det är någon sorts unken patriotism som blåser upp där som gör att det här får alldeles för stora proportioner" säger han indignerat. 

Samtidigt är det med största sannolikhet han som ger Gyllene tider idel 5 plus vareviga gång de gör comeback. Vad är inte det om unken patriotism för att sälja lösnummer?

Hoppas det blir krig så att vi kan återupprätta unionen en gång för alla.

Flyga drake is the shit

 

Daggan och draken

Min Gud! Min Gud! Varför har du övergivit mig?!

Mon Djöxx!

*Red*: Det finns en Gud trots allt... Jag kan somna med ett leende på läpparna.

Webbtv

Till Aftonbladets ljuspunkter hör Sportbladet (fotbollsbevakning + krönikörer, inte deras kändissportjournalistik av typen "Zlatan har köpt nytt hus"), med möjligt tillägg av de få kultursidorna (Åsa Linderborg är rätt cool).

Nu har jag dock som vanligt, senare än alla andra och när hypen lagt sig börjat titta på Laul Calling. Om man bortser från en viss flåshurtig grabbighet och Lauls obefintliga tv-vana så finns det en hel charm i programmets bejakande av fotbollsnördighet, långt från all form av tv-mässighet. Kul senast var att se Robin Söder samla in koner (han är yngst i laget) samt att höra Bojan i förbifarten spekulera om ev faderskap ("kanske nånstans i världen, inte på pappret i alla fall").

När mitt slösurfande går vidare till Svenska Dagbladet, hamnar jag på deras sändningar av Korseld, där Katrine Kielos (en blivande medlem i Js framtida Harem av fruar) och Sanna Rayman frågar ut diverse aktuella politiker. Det må vara statsvetaren i mig, men även denna webbsändning finner jag sympatisk. Möjligheten till lite längre resonemang, både från utfrågare och gäster (som ibland till och mer går i flera led, hemska tanke) än vad tillåts i nyhetssändingar är välgörande. Roligast i senaste avsnittet var när Rayman (som representerar avgrundshögern på Svd:s ledarsida) gnäller på Svetto för att han fjäskar för facket.

När börjar Håret Malte med webbsändningar?

ps. Kan ju tänka mig en närmast oändlig mängd varianter av ovanstående. J pratar om sten (live), H live-kommenterar Curling, D svarar på läsarnas frågor om halsbränna (ej live), Boris live-flackar, undertecknad återskapar Thor Modéensånger (live!!), Olfo berättar hur man skapar skoj ordvitsar.

Nytt parti. Ett dåligt sådant.

Avknoppare från SD har bildat ett nytt parti vid namn Demokratisk allians (lex. "demokratiska" republiken Kongo etc.). Dessa snubbar trivs inte i SD längre utan gör gemensam sak för att nå riksdagen. Partiprogrammet avslöjar målgruppen: medborgarlön för förtidspensionärer, slopade landsting och införandet av en äldreombudsman.

Vi får väl hoppas på en effekt à la den som splittrade de socialistiska rösterna i förr-förra franska presidentvalet.

En positiv sak dock. En av grundarna har ett lustigt namn: Kjell-Åke Stoneblaster! Gud förbjude, men ur ren humoristisk synvinkel hade det varit kul med regeringen Stoneblaster.

Gissa vem.

Nedanstående är saxat från en stor svensk dagstidning. Gissa vem det handlar om.

Vi känner honom som xxx xxx xxx. Vännerna kallar honom däremot för CP. På onsdag fyller design- och singelxxx 30 år.

När han förra året fyllde 29 åkte han nerför trapporna på (sitt hus) på en silverbricka, så han har (pappas) partytakter i sig.

(pappan), som har samma intressen som xxx, är eld och lågor över utbildningen. På många sätt tror jag att xxx-xxx lever sin pappas dröm.

2 iakttagelser

1) April blev vår minst (mest vad gäller att ha ett liv utöver bloggen?) produktiva månaden sen augusti 2008. Bot och bättring!

2) Mad Mats ångrade sig tydligen och tycker inte längre att det är Gött! att Fredrik Lindström och Kristian Luuk ska leda på spåret. Jag föreslår att vi i likhet med Bush jrs strateger döper om Mad Mats till Mats Emil Boris Flip Flop Kullander. Hur många för?

Gött!

http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/luuk-och-lindstrom-tar-over-pa-sparet-1.861915

Korta inlägg med länkar är grejen när man låtsas jobba.

Helvete

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/feta-man-far-leva-ensamma-1.861142

Maltekonvent i sommar?

http://www.youtube.com/watch?v=FEPZ3HwOgbY

(kort inlägg med länkar är grejen uppsatstider)

Apoteket Malte

"Apoteket säljs till både stora och små"
http://svt.se/svttext/web/pages/109.html

Nu fick jag en idé om hur vi alla ordna med försörjning.

Just nu slås jag av:

a) Hur längesedan det var jag såg ett telefonnummer utan riktnummer

b) Att ingen maltian har bloggat om att Mattias Gardell erhållit Leninpriset, instiftat av Jan Myrdal

c) Lars Berns totala desperation i sin kamp mot klimatalarmisterna (väldigt roligt ord f.ö.). Hans artikel på newsmill gör bland annat gällande att miljörörelsen håller på att utvecklas till en nyfascistisk rörelse som vill bestraffa överviktiga, sjuka och gamla eftersom deras transporter släpper ut mer koldioxid. (Cover Boy gör alltså bäst i att gömma sig i någon grotta innan miljörörelsens Sturmabteilung kommer och tar honom!)