Frank Andersson gör saker

Aftonbladet har fått för sig att Frank Andersson är en samhällsfigur av största möjliga intresse. Jag tänkte därför bidra med en exposé över Frank Andersson när han gör saker:

Frank Andersson har ont i hjärtat

Frank Andersson har en ung fru

Frank Andersson spelar på V75

Frank Anderssons skoter är stulen

Allt detta bara under augusti. Och kidsen måste vara såhär: "vem fan är Frank Andersson?"

I valet och kvalet.

Nu har ju valrörelsen (här kunde man ha ordvitsat om stjärtslag) dragit igång i Norge och som en upplyst väljare tänkte jag att jag skulle sätta mig in i vad partierna står för. Partiprogram är ofta långa och tråkiga att läsa, så jag  grävde istället ned mig i partiernas slagord – som ju borde fånga essensen av partiernas politik.

Sosialistisk Venstre:  ”Olika människor, lika möjligheter”. Håller med till 100 % Bra.

Høyre: ”Möjligheter för alla”. Till förväxling likt motståndarpartiets slogan. Men jag håller med, det är viktigt att alla får möjligheter.

Venstre: ”Folk först”. Lite luddig. Jag föredrar dock att folk kommer först framför till exempel kolkraftverk och gråsuggor. Så det låter prima.

Arbeiderpartiet: ”Vi tar Norge vidare”. Jag är helt imot att Norge ska stanna upp. Skönt att Ap heller inte vill det.

Fremskrittspartiet:  ”Enklare vardag för vanligt folk”. Jag hatar krångliga vardagar. Vill verkligen inte få det mer komplicerat efter valet.

Senterpartiet: ”Vi tar hela Norge i bruk”. En ordvits. Bra. Verkar dessutom dumt att till exempel bara använda Svalbard.

Kristelig folkeparti: ”Mäniskovärde i centrum”. Absolut. Ingenting att klaga på.

Miljøpartiet de grønne: ”Tänk. Nytt. Rösta. Grönt”. Förutom stackatoimperativ så är miljö viktigt. Bra där.

Det verkar som om min röst bör gå till hela gänget. Ap snodde ju Sossarnas förra succéslogan inför valet 2009: ”Alla ska med”. Kanske det är det som är budskapet?

...men så slår det mig. Det är ju stortingsvalg. Jag får inte rösta.