DDR Sverige

De lite äldre av oss (D och Hajpojken är kanske lite för unga) minns säkert hur det var innan kommersiell TV gjorde sitt intåg. Den enda form för reklam som existerade var den statliga där storebror berättade om bilbälten, bostadsbidrag och brödskivor. Jag vill bjuda på ett klipp där vi i de två första inslagen (speciellt det andra är sevärt cirka 1.17 in i klippet) får se nakna hockeyspelare och korvkonsumentinfo levererad av känd svensk Maltefavorit.

Ostalgin är påtaglig, speciellt i John Blund-referensen när den kända svensken äter frukostkorv. Njut!

Anslagstavlan 1988

Med livets allvar...

behöver man lite trams

Två tankar om konsumtion

Jag har skådat två järtecken vad gäller dagens konsumtionstrender. Den första bekräftar den tes som J i detta forum förde fram för något år sedan: att om något skall säljas till män krävs ett nytt material och flashig teknik. Jag lade vantarna på en dansk katalog för deras motsvarighet till Naturkompaniet. Där presenteras deras produkter med bild och en liten beskrivning. Mansvarianten av en jacka beskrivs som (fritt översatt från danska): "Jackan för mannen som vill spara på vikten med fortfarande ha full "performance" när det kommer till vatten- och vindtäthet. Jackan är sömförseglad med en ultrasmal tejp och täckt av en coating som sprejas på för optimal vattentäthet". Kvinnovarianten av samma jacka däremot beskrivs som såhär: "Jackan som kommit för att stanna. Den är skuren så att kvinnor liknar utomhusdrottningar". Det är skillnad på folk och folk eller iaf män och kvinnor.

Tanke nummer två är att det fanimej går att tjäna en hacka på vad som helst. Även härlig ironi.

Teatermänniskor, gotta love them!

Blev idag påmind om detta klassiska tv-ögonblick, som innehåller så många godbitar och dimensioner av fenomenet drama queen att de inte går att summera ens med den snabbast trimmade persondatorn.

Sätt er stadigt i soffan och njut av en fascinerande människa:

http://www.youtube.com/watch?v=p7kXFUnIJK0

Projektidé

I kommentaren till tidigare inlägg skrev jag att jag alltid varit fascinerad av yrket styrelseproffs. Min idé om en sådan är att h*n har näsa för affärer och framförallt är en jäkel på att känna av marknader och nya projekt. Här kommer det. Vad säger Malte om jag presenterar Världens största älg ? Skulle det få er att öppna plånböckerna och kanske köpa en aktie eller två? Gå gärna in på länken och se vad ni tycker.

Jag vill också uppmärksamma framför allt J som är Maltes expert på nanotekonolgi på "Världens minsta älg". Det där borde man väl kunna bräcka?

Medelstor svensk stad firar påhittat jubileum

...genom att baka världens största neg... förlåt, chokladboll. Tyvärr gick det hela inte så bra, men man får hoppas att havregrynen, sockret och de två faten starkt kaffe kom fram i alla fall.

Klicka här.

Jag vill bo på Bloggargatan 22 B

Som alla andra ängsliga Stockholmare läser jag DN På stan slaviskt varje vecka. Och denna gång levererade de faktiskt något så genialiskt att det lika gärna kunde ha varit jag själv som kommit på det, nämligen att återigen döpa gator så att de blir tidsdokument. Låt mig utveckla:

Nuförtiden döps gator oftast oerhört fånigt och meningslöst – det är personnamn, färger, fåglar, båtar, frukter o s v. Man gör det gärna lätt för sig och kör teman för nya områden: en Blåmesgata, en Sparvgata, en Kråkgata etc. Men detta säger ju inget om vår tid! Varför inte ta upp den gamla traditionen igen där yrken får ge namn åt gator? Det är ju både roligare och mer bildande med gamla gatunamn så som Garvargatan, Luntmakargatan, Grosshandlargänd och Statarvägen.

Denna doptradition borde återupptas. Fler tidstypiska namn till våra gator – man vill ju ge nånting vidare åt de kommande generationerna.

Några inledande förslag:
Bloggargatan
Deckardrottningsallén
Managementkonsultvägen
Myspace-miffogatan
Fotbollsfrukröken
Stureplansprofilsvägen
Föredettarobinsonvinnarepåkrogturnégatan


Tack för ordet.
/D

EUfor Bingo

När EU 2006 fick i uppdrag att skicka ner s.k. EUfor-trupper till D.R. Congo, för att säkerställa att demokratiska val kunde genomföras, stötte man på ett något oväntat problem. Man hade glömt att informera lokalbefolkningen om att man var där. Kongoleserna som säkerligen var trötta på främmande militärer och drog paralleller till forna tiders kolonialvälde, radade upp sig längs vägkanten och visade kniv-över-strupen-gester till de förbifarande trupperna. Något måste göras. EU-s allra bästa PR-strateger sattes i arbete och de kom fram till att man borde göra en musikvideo om EUfor med the prime av Kongos artistelit. Denna slagdänga blev en stor hit och snart vinkade lokalbefolkningen glatt när de snälla européerna var i närheten. Jag vill inte undanhålla er denna fantastiska sång så luta er tillbaka och njut:
EUfor song.

Håll särskilt utkik efter:
* Oinspirerade soldater
* Glansiga sidenkostymer
* Kreativt bluescreen-arbete
* Fantastiska dataanimationer
* Stewie Wonder look-alike

När man samlat alla fem ropar man Bingo. Den som hinner först får en Haubits och en date med Calle B.

Värmland först in i framtiden?

Hej igen!

"Vad har den där kollektivtrafiksdåren hittat nu då?", tänker ni. Handlar det om monorail? Handlar det om Grums närområde?

Ja och ja!

Klickar er in här och läs om nya högtflygande planer i dansbands- och rallystaden Karlstad. På samma sida kan man också läsa om höstens svampar och världens längsta biltvätt. Håll till godo!

/J

Nu är den uppe

Min Brysselblogg är sjösatt! Får se lite vilken ambitionsnivå det blir på den.
Efter mycket velande heter den hursomhelst Alla dessa möten

Välkomna!

Gift med Josef?

Det femte inseglet

Olof Junesjo flyttar till Vildanden.

Alla änglar blåser i sina basuner!