Senaste veckan har jag tillbringat på en ö i Oslofjorden. Mycket mysigt men varierat väder. Hur som helst, frukosten ackompanjerades alltsomoftast av NRKs radio P1. Klockan 11 slutar det vanliga putslustiga sommarprogrammet och nån slags gudstjänst tar vid. Då byter vi kanal till den kommersiella stationen P4. Vad händer då? Jo, första dagen möts vi av tonerna till Chris Reas "Road to Hell". Ironiskt? Slump? Ja, troligtvis. Dag två samma procedur: När prällen redogör för psalmnumren som skall avhandlas, byter vi kanal. Denna gången: "It's a Sin" med Army of Lovers.
Hur skall detta tolkas?
4 comments:
Att den norska kyrkan är en mycket stark och inflytelserik organisation. Kan man se till att hålla alla affärer stängda på söndagar och hålla alkoholpriserna skyhöga, så kan man nog även kontrollera låtvalen i radion...
Är norska kyrkan fortfarande en statskyrka? Varför gör man i så fall inte som i Saudiarabien och plöjer ner oljeslantarna utomlands för sprida lite skön wahabism (protestantism)?. Vore ju jättekul om de skulle ha folkomröstningar lite varstans om huruvida norska kyrkor ska få smälla upp sina portar. Träffar du någon biskop eller dylikt så pitcha idén och säg att Malte har expansiva planer.
Om jag mot förmodan skulle träffa en biskop är inte det min förstaprioritet. Då är det "sitt-stå frågan" som skall avhandlas ögonaböj.
Har du prövat att köra högmässan baklänges? Tänkte väl det.
STÅ!
Post a Comment