Ni minns kanske hur vi läste om politiker som nyttomaximerande varelser som gjorde allt för att klänga sig fast vid makten? En förlängning av detta var byråkraten som ville få största möjliga budgetdel till sin avdelning. ”Cyniska teoretiker”, tänkte vi kanske då, men den muntra sanningen är att det stämmer.
Min avdelning har just nu strax under hundra papp över på årets budget och på mötet i dag dryftades möjligheter att spendera dessa på. Detta måste göras innan tisdag nästa vecka. Vi vill ju inte ha mindre pengar nästa år (även om vi inte använder dem). Således skall följande införskaffas: Två kanoner, en projektionsduk, stolar och bord till K samt fickpengar till Henrik.
Det är inte bara min avdelning som sitter såhär ”illa” till. De som jobbar med kustlinjen har också massa pengar över (närmare miljonen). Således bjöd de på jullunch igår. För att regionen skall sponsra krävs det att lunchen innehåller ett ”utbildande innslag” (läs. Tre minuters föredrag om ansjovis).
Om jag ändå hade vetat vad Norges svar på Janne Josefsson heter.
3 comments:
Jag tycker de ska investera i 2 miljoner exemplar av den nyutgivna skivan "Sjung om Åtvid istället". Då får man lyssna till toner av "sockna kjoltyg", "bruksbandet" och "bangarang". Det vore något för norrmännen det! Bild kommer inom kort..
hoppsan, ett citationstecken hamnade fel.
Aaaah, alla älskar offentliga sektorn.Minns att Pontus hade nåt exempel om en man som eldade upp pengar och huruvida detta var logiskt eller ej på typ Makro C.
Post a Comment