Ärade vänner. Jag kommer med hemska nyheter. Jag har efter att ha tillbringat mindre än en vecka i barndomshemmet och barndomsstaden glidit in i den så förhatliga västmanländska dialekten. Speciellt tydligt blev detta när jag igår på annandagsderbyt mellan Tillberga och VSK fann mig själv skrikandes diverse ramsor på klingande Västeråsmål (Västeråsmål blev det för övrigt fyra stycken i matchen). Numer säger jag alltså durren (dörren), lös (lyste), vadålå (varför det), utan att blinka. Det tog alltså nästan 24 år innan min dialekt hann ikapp min undflyende kropp. Jag kan bara hoppas att ett par veckor i Norge ställer allt tillrätta, alternativt fuckar up allt totalt.
För övrigt tror jag mig ha funnit vad som närmast måste kunna koras till idioternas nationalsång. Nämligen woooåhhhohhhåhhhåhhh...(valfritt lagnamn insättes här, för att ni skall förstå rytmen kan ni få lov att infoga: "vi har slutat nian" el. dyl.). Till och med en fredlig sport som bandy när det värsta hos (en viss typ av) människan.
God fortsättning
H
PS. 82,8
PS2. Kan det vara så...hemska tanke...att...*svälj*...jag är en stekare? Några av er såg Staffans Packat och klart-film på ämnet. Ni andra kan kolla in det klippet här: http://youtube.com/watch?v=cEzQNYjD2Gk
Kolla sen in denna bild:
1 comment:
Javisst du steker! En tanke slog mig. Du skulle ju kunna försöka ta med dig en bratslivsstil tilll Norge. Plånboken skulle ju förblöda på en mikrosekund, även om du bara köper billigaset sortens mousserande vin och käkar frysta räkor. Finns det stekare i Norge?
Post a Comment