Ett försök till science fiction

Inspirerad av Boris nytillkomna näshår (grattis, hår i örat nästa!) och vision om inrökt biblioktek i framtiden har jag gjort ett litet försök till science-fiction. Ska dock lägga in en brasklapp och börja med att citera den store tänkaren A(lexander) Bards verk om framtiden:
"Det är vanskligt att spekulera om framtiden, då den per definition inte har inträffat än".

Året 2047.
Gänget är samlat i bibioteket hemma hos D. På den digitala 5.1-uber-spaceade-radion spelas "Sultans of Swing". Dagny trummar frenetiskt i luften, H rockar i ett hörn, Hajpojken och j trummar mot soffbordet med jazz-kännarmin.
J- Åhh, åh lyssna på gitarren där, mmm. Fantastiskt!
Coverboy- Men det är ju ingenting mot hur det lät med den analoga radion!
J- Nä det är sant, jag kommer ihåg p3.... och studentradion!!
Hajpojken- Jo men allra bäst lät den ju på fars (alla män över 55 benämnet sina pappor som far) compact-disc-spelare, jojo!
Boris- Men vart var vi nånstans?
H- Ja?! Skulle vi lägga ner det där dagiset, ungarna låter ju för jävla för mycket (och den unga kvinnliga personalen - könsordningen lever kvar, - nobbar våra, kanske främst Coverboys
inviter).
Hajpojken- (som inte kan smälta att det sista jobbet han sökte efter 23 års arbetslöshet var på ett dagis i Grums där han han fick nobben) Ja, ge dom jävlarna!
Dagny: J har somnat!
Alla vänder sig om och tittar på J som med en harmoniskt ansiktsuttryck halvligger i skinnfåtöljen med huvudet böjt åt sidan, drömmandes om svunna tiders postorderkataloger.
Coverboy- Inte så konstigt, kl är ju 3 och framtidskaffet är ju så jävla svagt sen Lesotho startade sitt handelskrig mot det som är kvar av det utfattiga EU (för den som undrar, ja Norge gick med 2031 långt efter att oljepengarna var slut)

Slut