Lite kultur i sommarvärmen från Hajpojken

Arn - Korstågsresan

Ett mäktigt filmepos presenteras i form av korta scener.

En svensk medeltidskomedi i regi av Colin Nutley (ja, Helena Bergström kommer vara med naken). Upprinnelsen till filmen är ett vad som beskrivs i scen 1. Tanken med filmen är att hela Sveriges kulturelit plus Stefan- och Krister (för folklighetens skull) ska samlas i en modern riddarskröna, fylld med kärlek, spänning och män i alla former och skepnader (munkar, riddare, kungar, beduiner). Som lös förebild kommer Jan Guillous riddartrilogi om Arn användas, dock modifierad till det bättre. Med filmen följer ett underbart soundtrack med till filmen väl valda bitar. För ledmotivet, som är en fläskig powerballad med arbetsnamnet ”Storma mitt hjärta” (á la Sting, Bryan Adams och Rod Stewart) svarar Anders Lundin, Lars In De Betou och Lasse Holm.

I Rollerna:

Gud - Jan Guillou

Arn – Lasse Åberg

Arns norske sidekick Ole – Jon Skolmen

Cecilia – Helena Bergström

Arns far (som är inbegripen i en äktenskaplig kris med sin fru vilket eventuell kommer beskrivas mycket utförligt i en biscen) – Erland Josephson

Arns mor – Liv Ullman

Broder Guilbert – Hans Alfredsson

Arg korsriddare 1 – Michael Persbrandt

Arg korsriddare 2 – Göran Rangnerstam

Munk som blir bög - Shanti Roney

Värends rövarhövding och ordförande i svenska tornerspelsförbundet – Lars Åke Lagrell

Saladin – Rickard Wolff

Saracener – Josef Fares

Fares Fares

Alexandra Rapaport

Tzatsiki-killen

Redaktör för Dala- Feodalen – Göran Greider

Tysk-romersk riddare – Bruno Ganz

Frankisk riddare – Gerard Depardieu

Johanniter: Stefan Gerhardsson

Krister Claesson

Mannen med grisen – Börje Ahlstedt

Prästen som slår - Jan Malmsjö

Korgossen – Henrik Bergren

Mannen i kanot – Svante Grundberg

Soundtrack:

GES – Oslagbara

Tomas Ledin – En dag på stranden

Henrik Berggren – Vilken ännu inte skriven låt om tonårsångest som helst

Scen 1:

Två riddare står och samtalar på en marknadsplats.

Riddare 1: ”Ja nuförtiden kan ju vem fan som helst bli riddare, ja med korstågen och allt.”

Riddare 2: ”Överdriver du inte lite nu?”

Riddare 1: ”Nä, inte ett dugg!”

Riddare 2: ”Så du menar att vem som helst, till exempel den där långe killen där borta kan bli tempelriddare?”

Riddare 1: ”Ja visst! Och jag slår vad om min borg, 14 trälar och 100 skålpund gristräck”

Riddare 2. ”Okej visst”

Scen 2:

Arn och Jon har precis kommit av båten till Jerusalem och rider mot borgen.

Arn (försiktigt) – ”Du Jon, skulle du kunna göra mig en tjänst?”

Jon (glatt) – ”Jaa visst Arn, vadå?”

Arn – ”Inte kalla mig Arn från Västra Götaland så borgherren hör”

Ole – ”Aha men du. Vet du vad du ska heta? Aaarn dee Goothia. De låter flott.

(uppspelt) Mina damer och herrar, får jag be att presentera den berömte AAAAArn de Goothia”

Scen 3:

Arn och Ole på bröstvärnet på en borg i öknen. De står och håller i varsin pilbåge och tittar ut på den saracenska hären som slår läger nedanför.

Arn – ”Jag har bara den här gamla bågen, den tillhörde min morfar”

Jon - (på norsksvenska som vanligt)- ”Naj, naj Aarn. Du kommer aldrig döda några otrogna med den bågen.” (Skrattar lätt)

Arn – ”Jo men den får duga för mig”

Jon ”Naj naj. Här ska du få se”

(håller upp sin båge)

”Deus veux x9. Optiskt riktmedel, strängar från japan, gjord av specialbehandlat trä”

Arn – ”Oj den var fin”

Scen 4 (Slutscen): Arn och Jon rider i skymningen till toner av GES ”Oslagbara”.

/Hajpojken med produktionsbolaget Jarl-Malmquist